Tidholm Thomas

Skönhet, humor
Värme och djup

Thomas Tidholm
Jonas Knutsson
Himlen har inga hål
Paraphon/Dotshop

Här är det verkligen läge att använda uttrycket kongenialt. Knutssons vemodigt sköra, ja ibland nästan ljuvligt vackra saxofoner och Tidholms klurigt universiella texter förenas i ett sällsynt lyckat samarbete mellan poesi och musik. Sådant brukar vara svårt men Tidholms sävligt trötta tillbakalutade röst och hans rytmiska texter är som gjorda för att framföras till musik. Knutssons saxofoner pålagda i lager på lager får stort utrymme. I Himlen har inga hål och Mörka fåglar där de gospel- och folktonskryddade saxofonerna har ett tydligt sväng snuddar Tidholm vid sång.

I den avslutande När vi dör med det hoppingivnade löftet om att vi då kommer till Västergötland som det såg ut på 50-talet är Knutssons saxofoner extra känsliga där de ligger svävade och lockande över en mörk sitarliknande bordunstämma.

Jan-Anders Eriksson