Utfattig och tystlåten evighet

UTFATTIG OCH TYSTLÅTEN EVIGHET

Vi har alla
gjort vårt bästa
och ingen har något att förebrå oss
Vi har suttit tåliga
i länstolen eller på kuskbocken
legat med våra kvinnor
och snavat på våra trösklar
Somliga har kurerat sig med sittbad
andra har till och med deltagit i kyrkomöten

Ett enkelt upptåg
blev hela vårt liv
en vissling genom tomheten
nu återstår bara att pensioners
av en utfattig
och tystlåten evighet

skriver Karl Vennberg i diktsviten Idyll och irritantia ur samlingen Halmfackla från 1944

Några avskalade rader fria från förfinade utsmyckningar drabbar med en motsägelsefull lyckokänsla. Detta är Sanningen! Men skeptikern Vennberg misstror naturligtvis även misstron och samlingen avslutas med;

o skymning som sjunker i havet
o liv som evigt
vecklar ut sin skönhet
o liv som evigt
övervinner
suckar jämmer höga verop
o genomstungna ljus
o livsuppfyllda gryning

för, som Bengt Emil Johnson säger i samlingen Skuggsång från 1973; ”finns det något bortom döden är det troligen nytt liv”

Jan Anders Eriksson