Stockholm tycker


VÄLSIGNADE LANDSKAP på Galleri Hera i Stockholm 18 nov – 6 dec 2000

Lars-Erik Selin på Svenska Dagbladet:

Välsignade är Jan-Anders Erikssons landskap. Välsignade och varmt bevarade i såväl hjärta som i emalj och slitstark oljefärg. Avfolkningsbygd och öde vidder. Vemod? Jo, men visst! Men mer en sorts trots ändå, ett trots som ofta blandas med stilla humor. Dukar i rött, orange och gult: flammande aftonskyar rivs upp mot sågtandade, svarta skogssiluetter. Det handlar om att synliggöra en försummad landsända. (som kanske för de flesta längre söderut bofasta bara ter sig färglös och trist) och dess glest förekommande invånare. Och de görs synlig med rejäla spadtag i färgburkarna. Jan-Anders Eriksson tänder eldar, signalerar att här finns det liv!
Ett måleri med engagemang och starka känslor

Galleri Hera hösten 1998:

Lars-Erik Selin Svenska Dagbladet:

Norrbottningen Jan-Anders Eriksson ställer betraktaren inför en sorts
skräckscenario; en stämning av apokalyps träffar som ett knytnävsslag i
maggropen: himlars eldslågor sveder markerna; magra människogestalter, som
nog kunde tas för utomjordingar, balanserar på kanten av bottenlösa myrhål,
och ödehus, bombarderade av meteoriter, vickar på horisontlinjen.
Om man inte fick dra på munnen åt den lite obestämda humorn med vilken
Jan-Anders Eriksson på ett märkligt sätt lyckas hålla den värsta ångesten
stången och ge vårt strävsamma jordeliv något av ett försonande skimmer,
och vore han desutom inte så skicklig med penseln, ja, då gick väl den
ömtålige strax vidare i sällskap med esteten. Men nu fångas betraktaren in
även av konstnärens oemotsståndliga bilder i emalj av gamla hus; baserade
på fotografier som bemålats och försetts med både tänkvärd text och himlar
med ljusfenomen är de på samma gång en dokumentation av afolkningsbygd i nittonhundratalets elfte timme och ett förebud om en framtid utan pardon.