Davis Miles


Miles Davis – The Complete Miles Davis with John Coltrane on Columbia 1955 – 61/6 CD Box)

Så.
Nu har den äntligen kommit den definitiva Boxen. En tjusig sak i plåtkasett med 6 Cd-skivor och en 116-sidig bok i elegant design.

Är inte det nog snart, kanske någon invänder. Orkar man mer? Efter digra boxar från Columbia som ”Miles Davis Quintet 1965-68”, ”The Complete Bitches Brew Sessions”, ”The Complete Live At The Plugged In” och ”The Complete Miles Davis & Gil Evans” kanske de svagsinta känner en viss mättnad, kan man skaffa allt? Tiden räcker den till? Visst, ta ledigt från jobbet, sälj, pantsätt…etc… Åtminstone om man är mån om ett någorlunda rikt själsliv. Boxen innehåller nämligen allt som de två mest inflytelserika nyskapande stilbildarna under 1900-talet gjort tillsammans på Columbia. Där ingår de klassiska LP-skivorna ”Kind Of Blue” (en av de mest sålda jazz-CD under 1999 (!) överhuvud taget), ”Milestone” och ”Round About Midnight”. Men även om ni har dessa som enkel CD går det inte att var utan Coltrane-boxen. Där finns nämligen massor av outgivet material och helt nya spår.

Till exempel för första gången samlade på CD; liveinspelningarna från den klassiska festivalen i Newport i juli1958. Vid presentationen av Miles band där möts Cannonball Adderly av mycket mer entusiasm än den då relativt okände John Coltrane. För att publikens ska lära känna Coltrane ger Miles honom extra stort utrymme. Som han utnyttjar med sedvanlig genialitet. Ännu mer hämningslös och fri är Coltranes tenorsax i inspelningarna från Persian Rom i Plaza Hotel i New York i oktober samma år. Han långa solo i Sonny Rollins Oleo är helt makalöst och får en att inse att snacket om Coltranes överjordiska andlighet inte bara är en myt. Tillsammans med Adderlys mer bluesbaserade, mjuka böjliga och Parkerinspirerade altsax och Miles ”begränsade” trumpet är inspelningarna oöverträffade i passion, lyrisk känslighet och sväng.

På de första inspelningarna på Columbia från1955 verkar det som om Miles verkligen ville visa vad han kan. Han tar i så ordentligt att han ibland påminner om den ettrige Clifford Brown. Coltrane älskade att spela med Miles för att han fick maximal frihet. Det hör man ännu tydligare i de oemotståndliga inspelningarna med Miles från konserhuset i Stockholm 1960. Där prövade han allt; gnisslar, gnyr, hakar upp sig och ”spelar fel” i långa närmast naivt charmiga solon (”Miles Davis in Stockholm complete with John Coltrane and Sonny Stitt” (Dragon DRCD 228 – 4 CD).

Utöver boxen med Coltrane och Stockholmsboxen kan man inte heller klara sig utan Miles Davis inspelningarna med Charlie Parker från slutet av 40-talet t.ex på ”Charlie Parker the complete Dial sessions” (Spotlite SPJ-CD 4-101) eller hans ”Sketches of Spain” med Gil Evans från 1960 (Columbia CD). Vill man ha en funkig, rockig och utflippad Miles är ”On the Corner” (Columbia CD) från 1972 ett utmärkt val.

Själv hade jag nöjet att befinna mig i Umeå i oktober 1985 när han tillsammans med unga musiker som Marilyn Mazur, John Scofield och Bob Berg tog andan ur en lycklig och hänförd samling människor. En liten aning om hur han lät då kan man få från plattor som ”Tutu” (Warner CD). Ja, listan kan bli lång; för vad man än väljer av Miles Davis digra inspelningar från de olika faserna i hans rika liv gör man ett gott val. Och har ni inte – mot förmodan – läst hans självbiografi ”Miles” – gör det!

Nu.

Jan-Anders Eriksson