Huun Huur Tu


Strupsång från rötterna

Huun Huur Tu
Ancestors Call
Word Village

Strupsång från rötterna. Huun Huur Tu är strupsångare med starka shamnistiska rötter. Över Ancestors Call vilar ett stilla melankoliskt mörker. Extra mycket svärta har stycken som Odugen Taiga med skällor, avlägset ylande, ödemarksfåglar och mörk dov strupsång. Den efterföljande Prayer är en djup budduistmunksliknande bön om nåd från makterna för folket på stäppen. Vackert sorglig är den långa Orphan`s Lament med stilfull rosslig sång till ihållande dova stråkdrag. På Ulaatai River briljerar strupsångaren med att – likt det Roland Kirk gör med sina saxofoner – samtidigt både sjunga och ackompanjera sig med sin röst.
1999 gav Smithsonian Folkways ut en den fascinerande CD;n Tuva, Among the Spirit med naturljud, gamla stråkinstrument och strupsång ofta inspelad direkt från hästryggen, där framför tre medlemmar i Huun Huur Tu det oemotståndligt charmiga stycket Chiraa-Xor som skildrar en ritt och längtan till en oas på stäppen. På Ancestors Call gör man en ny version dock utan att fullt ut nå upp till originalets charm.
Djupa rötter, strupsångsekvilibrism, mörk melankoli och ett seriöst allvar är huvudintrycket av Ancestors Call. Extra plus för det medföljande informationsrika häftet.

Tillbaka mot
Strupsångens rötter

Huun-huur-tu Feat. Sainkho
mother Earth! Father Sky!
Jaro

Tillbaka till rötterna var strupsångarna i Huun.huur-tus ambitioner inför sitt nya album.
Med hjälp av genrens stora stjärna Sainkho Namtchylak från Tuva lyckas dom riktigt bra med det. Här är mindre av hurtigt hojtande, gimmicks och stupsångsuppvisning. Kanske kan man sakna något av stunsen och den frejdigt galopperande uppsluppenheten från deras tidigare album. Men allvaret och återhållsamheten vinner i längden som i den böljande Chaspy River där Sainkhos varsamt joddlande röst svävar över mörka taktfasta shamantrummor, uråldrig fiol, strupsångsekvilibrism och rosslig ökenflöjt.

Jan-Anders Eriksson